Utmattad...

Åkte på en liten släng av magsjuka precis efter hemkomsten från Deje, inget roligt att behöva spy och skita i takt men det gick över förvånansvärt fort. Gick över lika fort som det kom, brukar ju hålla i sig ett par dagar vanligtvis. Hur som helst, fredagskväll var det Izabelles tur att få samma sak som jag hade. Har aldrig varit med om att hon har spytt så mycket som då, det var bara att sätta igång och riva upp alla sängkläder och börja moppa izabelles rum och hallen och lite i badrummet. Tidigt på lördagsmorgon slutade hon äntligen att spy, stackars liten. Det var riktigt synd om henne då. Samma dag så åkte Petra min kära fru på samma sak, drabbar det en så drabbar det fler sägs det ju och det stämde nu. Så hon låg utslagen igår och nu börjar hon repa sig igen som tur är. Så bilderna på hur radhuset ser ut får jag vänta med till imorgon. Har helt enkelt inte haft tid eller ork att fixa bilderna ännu. Men dom kommer...
Nu ska jag ta och slappa ett tag framför tv:n tänkte jag. En sak som jag har tänkt på är hur mycket man uppskattar kvällen när ens barn har lagt sig. Det ska inte missförstås för jag älskar min dotter över allt annat. Men gissa vad skönt det är att bara få lägga sig och slappa i soffan ett tag, se en film eller vad som helst...underbart...trots att tiden som Izabelle är vaken är ännu mer underbar. Bara att se alla nya framsteg hon gör, det kommer man att bära med sig i sitt hjärta livet ut. För mig kommer hon alltid att vara pappas lilla flicka...tack för mig för ikväll...